Atemi - den distraherande stöten

Eftersom aikidon inte innehåller några attack­tekniker blir det där med att slå och sparka ganska främmande. Ändå finns sådana tekniker, fast i modifierad form. De kallas atemi, som ungefär betyder slag mot kroppen.

     Atemi är ett antal slag, stötar och hugg mot kroppens känsligare delar, men i aikido ska de inte utföras så att de träffar partnern. I stället markerar de att man kunde träffa, att partnern är sårbar, vilket skapar reflexer och reaktioner hos honom som man utnyttjar för att utföra aikidotekniker. Precis som man rycker till när någon plötsligt viftar med handen framför ens ansikte, skapar atemi reflexer hos partnern som avbryter hans eget anfall eller ändrar riktningen på det. Antingen kan man genom en sådan markering få partnern att huka, rygga bakåt eller försöka blockera slaget, eller siktar man i stället på att så att säga punktera hans kiflöde.

     När någon attackerar riktar han ett kraftigt flöde av ki, från tanden i magens botten genom den attackerande armen eller benet och mot sitt offer. En stöt mot någon punkt på detta flöde har effekten att avbryta det, punktera som när man sticker hål på en vattenslang - utan att man behöver träffa angriparens kropp. Det kan se ut som hokus pokus, men är i själva verket ett ganska enkelt sätt att utnyttja partnerns instinkter.

     Varje människas instinkt säger först och främst att hon ska skydda sig mot skada. Genom atemi visar man en blotta i detta försvar och partnern kan inte hejda sig från att rent instinktivt och ögonblickligt försöka skydda sig. Ett slag som markeras mot partnerns ansikte eller hals, till exempel, får denne att kasta huvudet bakåt, vilket ibland bara det får honom att falla. En markering mot magen får honom att huka sig. Atemi mot sidan eller armhålan gör att partnern drar tillbaka sin arm.

     En väl utförd, plötslig atemi gör också att partnern måste känna efter om han blivit skadad, innan han kan fortsätta med sitt anfall. Kroppen blir chockerad och vill retirera, vad än förnuftet säger. Det tar en god stund för partnern att hämta sig och åter gå till angrepp.

     När man lärt sig atemi väl, är det möjligt att flera gånger avbryta attacken genom dessa markerande utfall - även på avstånd från partnern. Den mest koncentrerade attack blir stukad när den möts av en bestämd, kraftfull atemi.

     Ofta används atemi i aikidoteknikerna för att skydda sig mot slag när man står i positioner som inte är helt skyddade, eller när man behöver en extra sekund för att applicera något speciellt grepp. Till exempel är det flera kast där man först med atemi får partnern att rycka tillbaka huvudet en aning - när han sedan lutar sig framåt igen passar man på att kasta honom åt det hållet. Och när man ska koppla de lite knepiga greppen i sådana tekniker som sankyo eller nikyo är det vanligt att störa partnern med atemi, så att han inte kommer på tanken att rycka sig loss eller slå till.

     Man använder alltså aldrig atemi för att verkligen slå partnern men tekniken måste utföras med övertygelsen att det är möjligt, annars påverkar den inte partnern ordentligt. Bara när man själv känner kraften i sin atemi kan partnern göra det. Därför är det viktigt att träna den med koncentration och distinktion, att låta ki flöda och att sikta med exakthet. Atemi bör användas med samma medvetenhet och skärpa som nålarna i akupunktur.