Tachidori

Tachidori är träning av obeväpnat försvar mot svärdsattacker. Aikidon är så finurlig att det inte gör mycket skillnad med vad eller hur partnern attackerar. Huggattacker som shomen och yokomen, stöten tsuki mot hals eller mage - allt hanteras praktiskt taget lika mot svärd och mot tom hand, av det enkla skälet att attackerna allihop följer samma principer och siktar mot samma mål.

Några små modifieringar gäller dock vid tachidori. Först och främst är det ma-ai, säkerhetsavståndet. Ett svärd ökar angriparens räckvidd, därför bör man se till att stå längre bort från honom - ungefär på det avstånd man skulle få om man sträckte ut handen mot sin partner och precis nådde att peta på hans svärdsspets. Om partnern kommer från långt håll och rusar på i ett anfall är det senast vid detta avstånd som man måste inleda sin rörelse.

Ett annat krux, som också har med avstånd att göra, är att man i sina aikidotekniker inte kan gripa om partnerns svärdsklinga, av uppenbara skäl. Man måste ta sin taisabaki och sitt steg in, irimi, så långt att man når hans händer. För att han inte ska lyckas använda svärdet under teknikens utförande, ser man till att gripa hans hand eller svärdsfästet så ordentligt att man kan hålla god kontroll på klingans rörelser.

Slutligen bör man förstås alltid avsluta tekniken med att antingen kasta partnern så långt bort att han inte når att hugga, eller fånga honom i en fasthållning som slutar med att man avväpnar honom. Avväpningen görs alltid lättast med den fasthållning som hör till tekniken kotegaeshi - oavsett vilken aikidoteknik man dessförinnan utförde. Det går alltid att leda partnern runt till kotegaeshi osae, om man bara har grepp om hans hand.

Skulle man vilja lossa svärdet ur hans hand på annat sätt, till exempel efter att han lagt ner hans arm mot golvet i ikkyo eller gokyo, går det att göra genom att utnyttja svärdets längd och med ett försiktigt grepp om klingan och svärdsfästet vrida det runt i hans hand så att hans grepp lossnar. Man måste förstås gripa så att eggen inte pekar mot handflatan. I alla tekniker ska man hålla noga reda på vilken väg svärdsklingan tar, så att man inte träffas av den.

Låt oss ta några exempel på tachidori.

Shihonage är redan en teknik med mycket svärdsliknande utförande, så den lämpar sig utmärkt till försvar mot svärd. Man glider runt hugget och griper om partnerns händer och svärdsfästet med båda sina händer. När man ska gå runt och under hans arm är det viktigt att man först ser till att peka svärdsspetsen rakt nedåt så att klingan passerar mellan angriparen och en själv.

När man fällt honom med shihonage ligger han på rygg och är alltså fortfarande ett hot med sitt svärd. Därför får man inte släppa sitt grepp, utan leder partnern runt på mage med hjälp av att koppla kotegaeshi på den ena handen - den som är tillgängligast, vilket brukar vara den högra. Genom att stående bredvid partnern pressa kotegaeshigreppet i riktning mot hans huvud, tvingas denne att släppa sitt grepp om svärdet och kan avväpnas.

Skulle hans grepp om svärdet alltjämt vara starkt med båda händer, brukar det ordna sig om man lyfter lite i hans armar samtidigt som man vänder honom runt med kotegaeshi.

Kotegaeshi är givetvis ett vanligt sätt att hantera svärdsattacker, och det spelar ingen roll om de kommer som hugg eller stöt. Man går undan svärdet på partnerns vänstra sida och griper med vänster hand i hans höger. Då står man bredvid honom, riktad åt samma håll som han. Man fortsätter att snurra runt åt samma håll som det första taisabaki-steget, det vill säga åt höger, medsols, och drar partnern med sig. När han är satt i rörelse tar man ett kliv ifrån honom, vänder åt vänster och vrider med hjälp av båda sina händer hans hand i en ganska tvär rörelse. Det tvingar honom i ett högt fall runt greppet, som ett hjul snurrar runt sitt nav.

Så snart han landat på golvet vrider man honom runt på mage, fortfarande med hjälp av kotegaeshi-greppet, trycker greppet i riktning mot hans huvud och kan därmed lossa svärdet.

Kokyunage är också ett vanligt sätt att möta svärdsattacker. Man slinker runt hugget och ställer sig vänd i samma riktning som partnern, bredvid honom, samtidigt som man i en svepande rörelser längs med hans armar når svärdet och fattar tag i fästet mellan hans händers grepp. Om man står på hans vänstra sida, vilket är det lämpligaste med tanke på hur hans grepp ser ut, ska man gripa i svärdsfästet med sin högerhand. Sedan utför man kokyunages kastbåge med armen och avancerar samtidigt med det ben som är närmast partnern - i det här fallet det högra. Ser man till att göra kastbågen inte bara framåt, utan också tillbaka mot en själv när partnern redan befinner sig i luften, då tappar han sitt grepp om svärdet och man står där med det i egen hand, riktat mot partnern.