Jo - ken

Jo - ken är förstås staven mot svärdet, det klassiska sättet att träna jodo. Försvararen har jo och angriparen bokken. Här bör man minnas att svärdets styrka är dess skärpa och stavens dess dubbelsidighet. Det är alltså genom att göra gott bruk av stavens båda ändar, som man kan skaffa sig en fördel gentemot svärdet. Dessutom, förstås, genom att utnyttja aikidons principer.

     Jag väljer också här exempel som stämmer väl med aiki, att göra gemensam sak med partnerns rörelser och genom taisabaki ändå vinna övertag.

Första exemplet börjar med att angriparen tar ett steg fram med höger fot och gör tsuki mot magen. Försvararen, som stått med staven framför vänster fot, tar ett steg snett bakåt med vänster fot och vrider kroppen åt vänster. Samtidigt lyfter han sin stav till höger hand, så att den kan gripa några decimeter från vänsterhanden, och slår partnerns svärd åt sidan med den del av staven som är bakom högerhanden.

     Angriparen utnyttjar pareringens rörelse så att han låter sitt svärd fortsätta i en bana runt huvudet för att göra yokomen mot försvararens högra tinning. Samtidigt tar han ett steg fram med vänsterfoten.

     Försvararen kliver då snett fram med vänsterfoten, flyttar högerhandsgreppet till stavens ena ände, svänger kroppen åt höger - mot partnern - och trycker med sin stav ner partnerns högerarm, om han inte redan hunnit hugga, för att därefter stöta sin stav mot partnerns mage.

Andra exemplet startar med att angriparen höjer sitt svärd för ett hugg och stiger fram med högerfoten. Försvararen går också fram, med sin vänstra fot, lyfter staven och riktar den rakt mot partnerns ansikte. Under denna rörelse fattar han tag längst bak i staven med högerhanden.

     Angriparen hejdas av staven framför ansiktet. Då går försvararen inpå och drar högerhandsgreppet närmare vänsterhanden, tills avståndet mellan dem är några decimeter. Då kliver han fram med högerfoten och ställer den till vänster om partnern, vrider undan kroppen åt höger och drar bort sin stav från partnerns ansikte. Detta bör ske i en enda kvick rörelse.

     Så fort staven inte längre är i vägen, hugger partnern - mot den punkt där försvararen nyss befann sig. Under tiden har försvararen höjt den bakre änden på staven, och backat med vänsterfoten så att han har korrekt avstånd till partnern. Sedan hugger han yokomen mot partnerns vänstra tinning - i själva verket blir träffen nästan mot bakhuvudet.

Tredje exemplet börjar också med att angriparen kliver fram för att hugga chudan, ända ner till magen. Försvararen kliver snett fram med vänsterfoten till partnerns högra sida, samtidigt som han lyfter sin jo och drar den åter vänster sida. Högerhanden griper staven ungefär mitt på.

     När angriparen hugger och missar, trycker försvararen in sin jo i partnerns knäveck och lyfter hela benet. Han drar det allt högre upp och går fram med höger fot, förbi partnern så att denne bringas på fall bakåt.

Aikibatto jo

Information om aikibatto jo, ett system för stavövningar, finns på min engelska hemsida:

Aikibatto jo