Bantorget 9

BETYG: tre stjärnor

Den pittoreska och åldersstinna stugan i bortre hörnet av Bantorget har hyst diverse krögare, men frågan är om inte den nuvarande rimmar bäst med dess atmosfär. Dessutom omges stugan vid vårt besök av ett alldeles lagom och klädsamt snötäcke. Det ser precis ut som ett julkort från seklets barndom. Krögaren har också förstått att hjälpa på intrycket genom att klä fönstren i granris. Man formligen sugs in, om man passerar inom ett stenkasts avstånd, av dragningskraften hos denna gemyt.

     Inomhus är det precis lika inbjudande med lågt i tak och mängder av vinklar, vilka så gott som aldrig är absolut räta. Väggarna har målats med en vilsamt blek senapsgul färg innanför nästan lika blekt mossgröna trälister, golvet har en närmast hudfärgad kakelbeläggning och möblemanget är klädsamt åldrigt. Borden är rymliga men eleganta med sina nakna teakskivor, av stolarna har somliga stoppning och en hemtam patina av långtida användning, andra en smäcker design med mörkt och ljust trä men nakna sitsar som kanske kan fresta på i längden.

     Dekorationer är det inte gott om, ej heller mycket utrymme för, men de som finns är iögonenfallande: statyer med antika förlagor, ståtliga venusar i ömmande poser. Armaturen är också, med sin inte fullt lika ålderdomliga stil, dekorativ och elegant.

     Det finns också en inre matsal med annat men i tonen likartat möblemang - dessutom en smäcker flygel, som vi hoppas hanteras då och då. Det finns också en övervåning som vi inte har tillfälle att besöka men är outsägligt nyfikna på.

     Serveringspersonalen är härligt trevlig och påpasslig, med leenden som vi kan slå vad om är äkta. Deras stora bragder må utföras middagstid, då menyn är frestande och kulinariskt behärskad, men även lunchtid erbjuds sköna uttryck för kostcirkelns spektrum. Dagens rätt ger två alternativ, varav det ena alltid är en pastarätt, för 65 kronor inklusive smör, rejält hembakt bröd, ett par enkla men adekvata salladsblandningar, måltidsdryck samt kaffe. Vid vårt besök är det fråga om lasagne al forno respektive en mandelpanerad torskfilé med kall örtsås. Dessutom finns en veckans vegetariska för samma pris, nu currygryta med myntayoghurt och saffransris.

     Varje vecka är det slutligen en särskild trerätters affärsmeny för 175 kronor, en frestelse som i menyn - ovanligt nog - presenteras med mindre anspråk och vältalighet än den visar sig förtjäna. Det är denna frestelse vi faller för.

     Förrätten kantarellcappuccino är en fluffigt vispad svampsoppa, som muntert serveras i kaffekopp. Med det skummade ovanmätet ser detta ut precis som en cappuccino, om det inte vore för den vackert späda timjanskvisten som kröner det hela. Soppan är delikat med sin markanta smak trots den mjuka rundheten, och koppen rymmer - på något märkligt vis - en hel del kantarellbitar. Vi är särskilt förtjusta också över den smakfullt avmätta kvantiteten hos denna förrätt - mer än en munsbit, betydligt mindre än en måltid.

     Varmrätten är rosastekt ankbröst med apelsinsky och stjärnanisglacerade persiljerötter, som serveras med läckert ugnsstekt sparrispotatis. Denna rätt dekoreras också - mera ymnigt - med timjanskvistar. De fina skivorna ankbröst har lagts i solfjädersform över tjusiga bitar persiljerot - ett ytterst välfunnet bidrag - och en sky som med sin rikt aromatiska sötma har precis rätt smak, färg och konsistens för de komponenter som badar i den. Det går att anrätta ankkött mer ekvilibristiskt, men sannerligen inte med någon bred marginal - och det är svårt att finna en komposition som vore mer lyckad i sin estetiska enkelhet.

     Efterrätten presenteras i menyn blygsamt som “kaffe & kaka” men visar sig vara en skapelse värd att orda mycket mer om. Den kallas ganska hotfullt för chokladnemesis och är ett bakverk påminnande om - men vida överträffande - amerikansk brownie. Den toppas av päronklyftor smaksatta med vodka och flankeras av en äggformad klick vispgrädde. På motsatt sida om kakan har med choklad tecknats en triangel som innehåller ett tunt lager av skönt transparent röd jordgubbssås. De av vodkan barska päronklyftorna är en viktig balans mot dessertens övriga sötma. Vi imponeras igen av de välfunna kompositionerna och deras sparsmakade säkerhet.

     Ja, här får man en lunch som gör även den tyngsta arbetsdag njutbar - gärna också, vågar vi lova, en middag som heter duga när dagen äntligen är över.

BETYG: två rullar

Den enda toaletten är mycket vackert inkaklad och tydligt välskött - riktigt trivsam.