I en mängd av år har Gigi varit en smått tillbakadragen medlem i gruppen Style, som mer och mer kom att domineras av Christer Sandelin och Tommy Ekman. De båda herrarnas kapacitet för pop är överväldigande dokumenterad, men det har varit svårt att tro Gigi Hamilton om samma förmåga.
     Därför förvånar hennes solodebut. Det är inte alls blott en vilsen flicka som mumlar bakom professionella ljudtapeter. Hon har skrivit merdelen av sångerna och sjunger dessutom med auktoritet.
     Hennes stämma är i och för sig varken genomträngande eller sensitivt sårig, men den innehåller säkerheten hos en som varit med länge och som står för sitt material. Också materialet visar upp en trygghet - låtarna är lugna, som vilande i vardagsrummets mjuka soffa, befriade från trendmässiga profileringar.
     Skivan har inte den mest skarpt framträdande profil men den är behaglig.

Stefan Stenudd

Om du har åsikter eller frågor om mina rockrecensioner, använd formuläret som du kommer till om du klickar på:

TYCK TILL