Middag:
1 rum och kök
KB, Bergsgatan 18, Malmö
BETYG: en stjärna
Kulturbolaget har en hörna med egen ingång, som med rätta lyder under det blygsamma namnet 1 rum och kök. Detta enda rum är dessutom inte särskilt stort, med plats för blott sådär tjugotalet matgäster vid de enkla, nakna borden. Den möbel som dominerar lokalen är bardisken, vilket antyder att dryckerna kanske trots allt väger tyngre här än maten — även om den senare givits tema.
1 rum och kök serverar sushi — och vinyl. Sistnämnda är spis i form av vinylskivor som spelas på rummets musikanläggning — tyvärr dock via små högtalare som knappast kan göra de gamla LP-skivorna full rättvisa. Därför är det på sin plats att man från den lilla scenen i rummets ena hörn ibland därutöver erbjuds musik från levande orkester, och när KB andra stunder i sina stora utrymmen håller konsert slinker ljudet därifrån lika lättvindigt in genom svängdörrarna som husets gäster kan göra. Det kan ibland bli tämligen kakofoniskt.
Sushi är den andra huvudsaken här, eller rättare en begränsad meny med enklare japanska rätter till försiktiga priser. Förrätterna är tre till antalet, för enhetspriset 28 kronor — marinerade små skivor oxfilé, en bit lax samt grönt tilltugg i tre små skålar. Bland huvudrätterna finns tre varianter på den sorts gryta man själv tillreder vid bordet — med nötkött, kyckling eller fisk. Det kostar något över hundra och kräver minst två personer. Annars finns också japanskt småplock, däribland naturligtvis sushi — dels i olika färdiga kvantiteter med pris efter antal bitar, dels i sortiment där gästen själv kan välja och pussla. Den sorts sushi som är rullad i sjögräs finns i två utföranden, varav det ena vegetariskt, medan den sort som känns mest signifikativ — med fiskbitar ovanpå små risbollar — erbjuds i fem olika varianter: lax, makrill, vit bläckfisk, räkor och avocado. De beställs i par, nigiri, och kostar i de flesta fallen 36 kronor.
Slutligen erbjuds en ytterligare rätt för 55 kronor, som varieras från dag till dag — därom kan man enligt menyn fråga "Jennysan" eller läsa på väggens griffeltavla. Den här dagen är det fråga om kycklingbröst som marinerats och kryddats med österländskt eftertryck. Desserter finns inte.
Trots menyns snävhet visar det sig vid vårt besök att allt inte är tillgängligt, vilket är svårt att respektera. Det kunde ju inte kräva någon övermäktig ansträngning att lagerhålla detta lilla sortiment. Nå, japansk mat handlar i synnerhet om färskvaror och då kan det ibland slå slint.
Dryckeslistan är också tämligen måttlig i omfånget, men uppenbart genomtänkt. Bland ölsorterna finns såväl lättdrucken Hof på fat, 50 cl för 28 kronor, som den japanska Sapporo på flaska för 39. Vinerna är endast några av varje sort men både billiga och intressanta. Drinkar finns det betydligt fler av.
Miljön är förstås lite rockig och småtokig, med pappersvikningsfåglar i taket, mönstrade dovt röda tapeter, ett minimum av dekorationer och en allmän karghet. Stolarna är inte stoppade, det hade blivit en anomali i denna miljö, men för den skull inte obekväma. Betjäningen är kamratlig och avspänd, som man kunde vänta sig. Det gäller också för dess ibland sviktande uppmärksamhet.
Av förrätterna prövar vi de finskurna minimala oxfiléskivorna, ett slags carpaccio på japanska, som förvisso är ganska välsmakande men knappast skulle kunna mäta sig med sin italienska motsvarighet. Köttet har fått en marinad som inte är ointressant men inte skapar någon accentuering av dess egen kvalitet. De tre små skålarna med inlagda grönsaker är dels den kryddiga koreanska salladen kimchi, dels inlagd gurka och strimlad vitkål. Sådär särdeles japanskt känns det inte — varken i urval eller smaksättning.
Dagens extra anrättning, kycklingbröstet för 55 kronor, har skurits upp i lagom bitar för att ätas med pinnar och ser trevligt ut med den färgglada kryddning som strötts över det. Till detta serveras en skål med ris av den tjocka, fylliga kvalitet som inte alls blott till sushi är den bästa. Kycklingen är saftig och lagom tillredd, dess kryddning pikant utan att överrösta köttets lågmälda aromer.
Vad gäller sushi är det långt ifrån så enkelt som att smeta ihop lite ris och en fiskbit sådär hur som helst. Denna japanska delikatess ställer subtila krav — kanske både på kock och matgäst — bakom den skenbara enkelheten. Här hos KB är nog enkelheten inte fullt så skenbar. Bitarna är inte förnäma, med deras temperatur är det si och så, ingefäran som ska tjäna som avbrott mellan de olika sorterna kunde ha varit både vackrare och friskare.
Visserligen kan man både äta och dricka här för måttliga pengar, vilket inte ofta gäller för japanskt kök, men å andra sidan är det en ganska grovhuggen tolkning av det japanska som bjuds.
Bong
På MUGGEN
BETYG: en rulle
Den lekfullt simpla toaletten, som finns i trappen, är knappast kliniskt skött — men det hör väl till.
Här är boken om mina tolv år som den hemliga krogrecensenten Bong i Sydsvenskan. Kom med bakom kulisserna på ett arbete som inte är så skilt från spioners. Ta reda på vad som rörde sig i den här recensentens huvud — för att inte tala om de många heta reaktionerna. Klicka på omslagsbilden för att se boken på Adlibris nätbokhandel.