Bloom

Oktober 2002
Krogrecension av Bong i Sydsvenskan


Middag:
Bloom
Engelbrektsgatan 16, Malmö
BETYG: 4
PRISVÄRDE: UPP
MAT: UPP
DRYCK: NER
SERVICE: -
MILJÖ: -
TOALETTER: UPP


Design och inredning är som styling, det där att popartister såväl som politiker kläds upp eller ut för att attrahera sin målgrupp ännu mer. Blir det för mycket så är effekten något av en karikatyr. Gränsen befinner sig nog exakt vid den punkt där stylingen blir uppenbar - maskering i stället för kosmetika.

     Denna stränga lag råder också för inredning, i synnerhet på en krog, där man ska känna sig välkommen och kunna slappna av. När lokalen inretts strikt efter en idé det lätt en känsla av ritbord i stället för levande miljö. Så har skett på Bloom, den nya krogen på hotell Temperance. Vitt utan undantag på tak och väggar, ett möblemang i en strängt sammanhållen stil med en hastig slängkyss åt det förflutna, armaturen som är klinisk i sin ordning och sitt kraftiga ljusflöde, de stora fönstren utan gardiner, den alltför lydigt dekorativa tavlan vid den soffgrupp dit rökning är förpassad, spretande strån och monsterablad på lit de parade i fönstren - alltihop är påträngande välordnat.

     Menyn har ett ganska generöst antal rätter med kulinarisk udd och en försiktig blandning av internationella kök i ropet. Priserna rör sig från kostsamt till rena fynden. Bland de tio förrätterna löper det mellan 45 kronor för sallad på gröna blad med senapsdressing, lockande med sin välfunna enkelhet, och 85 för kalvbräss. Varmrätterna kostar från 145 för rostad polenta, ricotta, svartrot och kronärtskocka, till 225 för grillad oxfilé. Med desserterna kan man komma undan riktigt billigt, inte bara vad gäller chokladtryffeln för 15 utan också en vaniljpannacotta med jordgubbar för blott 20. Dyrast är chokladbakelsen för måttliga 65.

     Vinlistan är trevligt komponerad, fast ingen flaska kostar under 200 - även husets vin spräcker gränsen med 210 per butelj. Dessutom finns ingen enda årgång angiven, vilket på flaskor för en bra bit över 300 är en allvarlig brist. Och för mineralvattnet tar de 43 kronor! Med kaffet finns fyra olika bönor att välja på.

     Bland förrätterna prövar vi vårrulle med ankconfi, sesamfrö och plommonsås för 65 kronor. Det är en charmig liten vårrulle med raffinerad om än inte sensationell smak, och den finstrimlade fyllningen må vara trogen konceptet men vi hade gärna sett ett djärvare stilbrott. Grillad grönsparris med krispig pancetta och parmesan för 65 är rent gudomlig - en fint balanserad smak och en vacker rand av olivolja och fyllig balsamvinäger runt tallriken.

     Varmrätten grillad hängmörad oxfilé med rödbetsmarmelad, pepparrot, pommes fondant och sauce diablo för 225 är imponerande. Köttet har grillats med sådan försiktighet att det är vackert blodigt. Den rivna pepparroten har skönt sting som passar utmärkt till köttet, potatisbakelsen är både elegant och passande. Såsen känns inledningsvis lite stark, men blir på något sätt lenare ju längre in i köttet vi tuggar oss. Köttet skulle vi inte beskriva som välhängt, men kanske är vår smak på den punkten ett snäpp ifrån vad svensk hälsovård accepterar.

     Hälleflundra med kantareller och spenat för 198 är inte lika imponerande. Fisken är tveklöst fin men svamparna lite hårda och beska. Rätten får man komplettera med ett av den handfull tillbehör som finns i menyn. Gröna grönsaker och schalottenlök är ett alternativ, som fungerar utmärkt.

     Det är ändå underligt att denna fiskrätt är ensam av menyns fyra om att inte vara slut vid vårt besök.

     Den glatt billiga desserten liten vaniljpannacotta med jordgubbar för 20 kronor är inte så liten, men inte heller så speciell. Vaniljkrämen är anonym tills vi kommer åt de svarta vaniljkornen på fatets botten. Jordgubbarnas friskhet lyckas bara delvis hjälpa upp intrycket.

     Den varma chokladbakelsen med vaniljglass för 65 har väl ett visst släktskap med brownie, om vi får vara så hädiska, men den är härligt fluffig och lättsam. Att servera den med vaniljglass är aningen banalt - men det är klart att det också är festligt, lite lekfullt.

     Nog kan de laga mat här, och tar ändå försiktigt betalt. Kanske ska de så småningom ta ut svängarna lite till, så att anrättningarna dessutom får en skarpare tecknad karaktär.

Bong



© Stefan Stenudd

Berättelsen om Bong











Boken om Bong

Bong - tolv år som hemlig krogrecensent, av Stefan Stenudd.
Bong - Tolv år som hemlig krogrecensent

Här är boken om mina tolv år som den hemliga krogrecensenten Bong i Sydsvenskan. Kom med bakom kulisserna på ett arbete som inte är så skilt från spioners. Ta reda på vad som rörde sig i den här recensentens huvud - för att inte tala om de många heta reaktionerna. Klicka på omslagsbilden för att se boken på Adlibris nätbokhandel.