Brogatan

November 2005
Krogrecension av Bong i Sydsvenskan


Middag:
Brogatan
Brogatan 12, Malmö
BETYG: 5
PRISVÄRDE: UPP
MAT: UPP
DRYCK: UPP
SERVICE: UPP
Rökning utanför ingången
Här serveras lunch och middag


Brogatan har allt. Eftersom det första man möter är baren, med den pampigt vackra bardisken, kan vi börja med dryckerna. Här finns ett smakfullt urval av öl på fat och en diger lista öl på flaska. Vinlistan är en njutbar långläsning, med många pärlor även från aktningsvärda år, till synnerligen rimliga priser.

     De delas in i smakgrupper som givits namn efter celebriteter: Greta Garbo, Dolly Parton, Mae West och Coco Chanel. Sistnämnda är de sofistikerade buteljerna, förstås, medan Dolly representerar de fruktigt insmickrande och Mae West de som är mer pang på rödbetan. Finurligt gjort - men vi undrar om det är Garbo som ska stå för det lätta och svala. Gretas överjordiska skönhet kommer nog Chanel närmare. Kanske en annan svensk stjärna, Ingrid Bergman, hade gjort sig bättre här - eller än hellre den rappa Katharine Hepburn.

     Matsedeln är också läsvärd - en lång rad välkomponerade rätter på råvaror av hög kvalitet, till priser som inte är ett dugg uppkäftiga. Dyrast är oxfilén för 220 kronor men det mesta kostar mellan 100 och 150. Förrätterna spänner mellan en tia för saltgurka och 140 för ankleverterrin. Desserterna ligger runt femtiolappen. Här finns också några soppor för 50 till 95 och sallader för runtom 50. En särskild avdelning på menyn innehåller idel råbiff i olika storlek och utförande.

     Servicen är snitsig och påpasslig, utan att bli besvärande servil eller påfluget kamratlig. Det är särskilt imponerande med tanke på flödet av gäster, med en övervikt av talföra kulturarbetare.

     Förrätten sniglar för 80 kronor serveras här med vitlök, champinjoner och soltorkad tomat. De är befriade från sitt skal och simmar i en skön röra av det ovansagda. Bitarna av champinjon passar diskret in med sniglarna och de soltorkade tomaterna bildar en frisk och fyndig kontrast till dem.

     Ankleverterrin är med sina 140 kronor den dyraste förrätten och serveras med "picklat" fikon, samt en njutbar mix på krasse och valnötter. Terrinen serveras i lagom portion - det är en synnerligen kaloristinn sak - men med något för låg temperatur, vilket uppvägs av det rostade brödet därtill. Tillbehören på tallriken är utmärkta just för att göra den feta terrinen som mest njutbar.

     Huvudrätten lamm ossobuco med gremolata för 150 kronor är ett rejält lammlägg ugnsbakat med tomat och kryddor, samt klyftpotatis. Sistnämnda hade vi gärna sluppit - det är dags att förklara krig mot denna form av potatis. I övrigt är anrättningen härlig. Köttet faller förföriskt lätt från benet, den rikliga skyn och kryddningen skänker en fyllighet och munterhet åt smaken.

     Rödtunga serveras på två sätt - med rödvinssås och skogssvamp för 185 eller klassiskt med smör, citron och vattenkrasse för 165. Vi väljer den senare och får en vacker fisk som täcker så gott som hela den avlånga tallriken. Kokt potatis samt stänger av ett par rotfrukter därtill. Vackert och aptitligt. Vi har ätit snitsigare tillredd rödtunga på annat håll, men inte med stor marginal och sannerligen inte till så behärskat pris.

     Desserten smultronparfait Jayne Mansfield för 65 gör ingen hemlighet av hur den fått sitt namn. På fatet ligger två halvklot av parfaiten, toppade med varsitt körsbär - en enkel återgivning av Mansfields mest framstående behag. Med en illröd hallonsås har ett hjärta tecknats runt de två skoporna, som tyvärr är lite väl hårda beroende på den låga temperatur de serveras i. Också fatet är iskallt. Annars är parfaiten mild och fin i smaken. Körsbären är urkärnade, vilket nog är så säkrast.

     Brogatans creme brulee kostar femtiolappen jämnt och är vacker i sin lilla bytta, med knaprig yta och ett riktigt lent innanmäte. Också denna dessert är aningen för kall, det är bara skalet som fått lite värme - men nog slinker den ner ändå.

     Vi blir inte särskilt imponerade av krogens espresso, som kostar blygsamma 18 kronor för en enkel. Mer crema och ett mer aromatiskt kaffe hade varit värt någon krona till. Annars är vi hur nöjda som helst.

Bong



© Stefan Stenudd

Berättelsen om Bong











Boken om Bong

Bong - tolv år som hemlig krogrecensent, av Stefan Stenudd.
Bong - Tolv år som hemlig krogrecensent

Här är boken om mina tolv år som den hemliga krogrecensenten Bong i Sydsvenskan. Kom med bakom kulisserna på ett arbete som inte är så skilt från spioners. Ta reda på vad som rörde sig i den här recensentens huvud - för att inte tala om de många heta reaktionerna. Klicka på omslagsbilden för att se boken på Adlibris nätbokhandel.