Lunch:
Malou
Kronprinsens köpcentrum, Malmö
BETYG: överkorsad stjärna
Placeringen mitt i Kronprinsens köpcentrum är väl så tillgänglig och allvarliga försök har gjorts att skapa trevnad och vara inbjudande. Hur smakfullt det genomförts är förstås möjligt att diskutera. Kanske kan man säga om inredningen att den har vissa likheter med maten som serveras.
Golvet täcks av en blågrå heltäckningsmatta som ser ny ut. Runt omkring i den tilltagna lokalen finns små spaljéer med grön växtlighet slingrande uppför dem och på borden står små krukor med plastblommor i rosa färgtoner. Några enstaka bord har duk i blåvitrutigt tyg medan de flesta blott fått plasttabletter med Gevalias reklamtryck på. Det finns också två sorters stolar — båda av elegant och ganska exklusivt snitt. På väggarna hänger diverse inramade reklambilder.
Maten beställs framme vid självbetjäningsdisken, på samma sätt som i de flesta varuhusrestauranger. En mängd typiska grillbarsrätter finns på menyn, upp till 95 kronor för entrecote respektive lövbiff, men de flesta är flera tior billigare än så. Veckans special, nu en fläskschnitzel, kostar 65, medan dagens rätt — i två alternativ — kostar 50. Idag kan man välja på köttsauté Stroganoff med ris eller pannbiff med lök och kokt potatis. Sallad och kaffe ingår, men smör och bröd kostar en femma och lättöl 10 för ett litet eller 16 för ett stort glas. Salladsbordet är inte helt försumbart men inte heller något utöver ett allmängiltigt minimum — förutom en skål med hackad rå lök, för de stålmagade.
Vi prövar veckans special, fläskschnitzeln med purjolökspotatis och bearnaisesås. Själva schnitzeln är varken bu eller bä, medan det är lika gott om strimlad stekpotatis som det är ont om purjolök på tallriken, och bearnaisesåsen är närmast transparent — både till utseende och smak. Det är förstås också sammantaget en väl fetlagd portion. Pannbiffen med lök är mer behärskad i detta avseende, främst då potatisen är kokt — i gengäld på tok för vattnig. Däremot höjer sig själva pannbiffen en liten aning över genomsnittet, såväl i smak och konsistens som på höjden.
Kaffet ingår, som sagt, men för en påtår måste man betala 5 kronor, vilket kvaliteten på kaffet i sig knappast motiverar. Restaurangens läge har en viss charm, som rastplats för kommersens flanörer, men här bjuds inte till det minsta av varken fantasi eller andra poänger. Det blir alltså en ganska tråkig upplevelse att äta här, så man skyndar sig att tömma fatet och lämna bordet. Kanske är det meningen?
Bong
På MUGGEN
BETYG: en rulle
För toaletten, som är i hyfsat skick men luktar desinficering, måste man hämta nyckel i kassan.
Här är boken om mina tolv år som den hemliga krogrecensenten Bong i Sydsvenskan. Kom med bakom kulisserna på ett arbete som inte är så skilt från spioners. Ta reda på vad som rörde sig i den här recensentens huvud — för att inte tala om de många heta reaktionerna. Klicka på omslagsbilden för att se boken på Adlibris nätbokhandel.