Skånerunda

SKåNERUNDA 2007 — SOMMAR

Middag:
Niklas i Viken
Hamnplan, Viken
BETYG: 3
PRISVÄRDE: -
MAT: UPP
DRYCK: NER
SERVICE: UPP
Rökning utomhus
Här serveras endast middag

Lunch:
Kabusa Konsthall
Glemmingebro
BETYG: 2
PRISVÄRDE: NER
MAT: -
DRYCK: -
SERVICE: -
Rökning utomhus
Här serveras endast lunch (även middag efter midsommar)

Middag:
Rut på Skäret
Skäret, Nyhamnsläge
BETYG: 4
PRISVÄRDE: -
MAT: UPP
DRYCK: UPP
SERVICE: -
Rökning utomhus
Här serveras både lunch och middag

Middag:
Strandpaviljongen
Kustvägen 125, Barsebäck
BETYG: 3
PRISVÄRDE: -
MAT: -
DRYCK: -
SERVICE: -
Rökning utomhus
Här serveras både lunch och middag

Förändringens vind blåser över skånska krogar och gästgiverier. Det ena efter det andra stället vi besöker har bytt ägare, byggt om eller gjort någon annan form av rockad. Kanske inte alltid till det garanterat bättre, men visst är förnyelse lika behövlig som ofrånkomlig.

TV-kocken Niklas Ekstedt har nyss sålt sin hyllade gourmetkrog i Helsingborg. Men sommartid är han verksam såväl på Hotell Kattegatt i Torekov och hamnen i Viken, där han har en restauranglokal precis vid vattnet. Det är den sistnämnda vi besöker. Dess moderna byggnad är inte vacker, och inredningen är så stram att den känns oavslutad, men vad gör det med denna sköna utsikt? På verandan, där de flesta borden finns, ser man såväl havet som den åtminstone delvis pittoreska hamnen. Verandan har också rum för en lounge, där bratsen flockas.

     Menyn är ganska behärskad, med fem förrätter runt hundralappen, lika många varmrätter för 165 till 255 kronor, samt tre desserter för strax under de hundra. Maten är kulinarisk av företrädesvis italiensk art, men inte men högtravande gourmetambitioner. Lite ledigare, lite mer sommar, men långt ifrån simpelt.

     Vinlistan är lika måttlig i omfånget som menyn, med buteljer i ganska behärskade prisklasser. Inga årgångar anges, vilket är slappare än en krog på denna nivå ska tillåta sig. Avecer är det lite väl snålt med. Exempelvis finns blott två cognac, varav en är i och för sig pålitliga Monopol.

     Servicen är det inget fel på. Kyparna är både duktiga och trevliga på ett lagom vänskapligt sätt.

     Vi prövar nyfiket förrätten Niklas pizza för 90 kronor. Men det är inget särskilt med den. Dess avlånga bit med tunn botten har prytts med tomatsås, parmaskinka, ruccola och hyvlad parmesan. Inte ett dugg originellt.

     De lättrökta pilgrimsmusslorna med smörkokt sparris, rädisor och vinaigrette på brynt smör för 115 har skön konsistens och utmärkt balans i smakerna. Musslorna är varma, på gränsen till ljumna, vilket är alldeles rätt. Rökningen har givit dem en udda ton, som man nog kan ha olika åsikter om, men en pikant detalj är det.

     Varmrätten honungsmarinerat ankbröst med bok choy, morötter och citrussky med svartpeppar för 225 är trots det sturska priset inget glädjeämne. Ankskivorna ser trista, nästan grådaskiga ut, och smakar därefter. Morötterna banaliserar rätten.

     Den ugnsbakade hälleflundran med kronärtskocka, spetskål, palsternacka och brödvinaigrette är med sina 255 kronor dyrast på menyn — men värd slantarna. Den generöst tilltagna fiskbiten är mjäll i köttet, och förenar sig på ett elegant sätt med grönsakernas diskreta toner.

     Desserterna ger en ytterligare ljusning. Key lime pie för 85 är en ganska frisk sak, om än utan artisteri. Sammalunda med variationen på svensk rabarber med vit choklad och mascarpone för 95, som vi gärna hade fått en generösare tilldelning av. Så mycket till variation är det i och för sig inte — rabarbern serveras som glass och soppa. En trevlig avrundning på måltiden är det i alla fall.

     Och utsikten över Öresunds norra mynning, med fri sikt från Gilleleje til Helsingør på danska sidan, kan man inte se sig mätt på.

Kabusa konsthall är en sevärdhet i sig. Den elegant rustika och spatiösa lokalen bjuder på tilltagna utställningar, också med de nya ägare som nyss tagit över. Restaurangen har inte i samma grad klarat av övergången riktigt ännu. Vid vårt besök inväntas fortfarande utskänkningstillstånd, menyn är måttlig och endast tillgänglig dagtid.

     Förutom kalla och varma smörgåsar erbjuds Kabusas burgare för 115, krogens tips för samma pris, samt ett slags dagens rätt — dock utan några tillbehör — för 95 kronor. Inga drycker är starkare än folköl, men bland dylika erbjuds i alla fall Ysta färsköl, som är drickbar även med den måttliga alkoholstyrkan 3,5. Däremot är priset för halvlitersflaskan, 39 kronor, lite svårt att svälja. Detsamma vad gäller den i och för sig anständiga espresson, som kostar 23 kronor för en enkel.

     Disken skyltar också med några olika bakverk till kaffet, men de kommer nog från annat håll än det egna köket.

     Matsalen är trevlig och luftig, med snitsigt utformade stolar och mjuka soffor, samt lagom insyn i utställningshallen. Det finns också utomhusbord på flera håll. Särskilt angenämt har man det i trädgården på husets baksida, där väg 9 som går invid huset är så gott som omärklig.

     Dagens rätt är ugnsbakad lax för 95 kronor. Maten är inte så märkvärdig att det motiverar detta lunchpris. Fin lax, i och för sig, som spenderat alldeles lagom tid i ugnen. Fräscha ingredienser ledsagar den — färskpotatis, haricots verts, en snäll sås som är lite för tunn för att kallas hollandaise, en limeklyfta som även visuellt piggar upp intrycket. Men här är inget som fastnar i minnet, inget som står ut eller fram eller upp.

     I stället är vi förtjusta i det robusta knäckebrödet, som ackompanjeras av en läcker, örtkryddad och limespetsad cream cheese. Det är faktiskt lite roligare att tugga på än varmrätten.

     Efter midsommar startar restaurangen med kvällsöppet och därmed säkert en utökad meny. Vi hoppas att det också blir mer finess och kreativitet i matlagningen. Som nu är, mäter sig knappast måltiden med de ögats fröjder som utställningshallen bjuder på.

Rut på Skäret befinner sig under ombyggnad, men det märker man ingenting av i matsalen, eller för den delen i vad den serverar. Här är det oklanderligt ombonat och anrättningarna har inga skavanker.

     Det får man också betala för. Förrätterna halkar över hundralappen och desserterna kommer nära inpå den, varmrätterna kostar det dubbla. Det är klassisk mat för den kräsna, tillagad med fräschör och en liten modern touche.

     Här finns också en vinkällare stinn med frestande flaskor. Vinlista saknas vid vårt besök, det har väl varit annat att tänka på under renoveringen, men ett glasskåp i entrén visar upp några av de exklusivaste dyrgriparna. Kyparen berättar att de har så mycket som 3000 buteljer, så det lär ta sin tid att fästa alla på pränt.

     Vi inleder middagen med förrätten smörkokt sparris med silverlöksvinägrette, parmesan och rostade pinjenötter för 105 kronor. Det visar sig vara grön sparris, vilket borde ha nämnts i menyn. En handfull smäckra sådana, markant — för att inte säga djärvt — al dente. Det ökar deras fräschör och gör tuggandet muntrare. Vinägretten och övriga ingredienser spelar lekfullt mot sparrisen. En läcker förrätt som även känns präktigt nyttig.

     Varmrätten ger också prov på en djärv al dente. Det är halstrad gös med apelsin- och saffranskokta vårprimörer, blåmussla, samt chablissås för 215. Primörerna, mestadels rotfrukter, har spänsten i behåll. Det är friskt men också vid detta lag en aning påfrestande, som ett självändamål. Nå, det har varit krögarmode några år, så Rut vill väl vara med i tiden. De två bitarna gös är utmärkta, med lagom distinktion i skinnen och en mjäll fasthet i köttet. Såsen är skön.

     Desserten creme brulée med stjärnaniskryddad citrussallad för 85 rymmer även ett par jordgubbar, som känns överflödiga. Den syrliga citrussalladen i egen liten skål gör ett piggt möte med bruléen, som är fin men inte perfekt. Den är lite väl kall i botten och skorpan kunde ha fått bli mer knaprig. Här har det nog gått lite fort i köket.

     Ändå är det en angenäm middag vi bjuds hos Rut, och detta i en nostalgiskt vacker matsal i ett lika charmigt litet hus, omgivet av lummig grönska. Synd att klaga.

Strandpaviljongen är ett lika anspråkslöst som välplacerat hus på området Barsebäck Strand, där det också finns en camping, en gräsklädd strand och så havet. Hit vallfärdar på sommaren hur många badgäster som helst, och det är förståeligt. Själva paviljongen har ett ordentligt kök, kapabelt till avancerad matlagning, men också enklare försäljning av glass, läsk och dylikt till bad- och campinggäster.

     Inredningen är rak på sak. Nakna bordsytor, få dekorationer — men i gengäld havsutsikt genom de många fönstren, och en lockande matsedel. På kvällarna erbjuds en trerätters Barsebäcksmeny för 265 kronor med två alternativ på varje rätt. Dessutom finns en à la carte med tre förrätter i pris strax under hundralappen, fyra varmrätter för det dubbla och lika många desserter för 45 till 75 kronor. Det är fin krogmat med tydliga svenska inslag.

     Vinlistan är inte särskilt omfattande, inte heller är flaskorna särskilt dyrbara. Mer än runt 300 blir det inte. Kanske borde den kompletteras med åtminstone någon dyrgrip, för gäster på det humöret — och med den börsen. De är inte otänkbara i dessa trakter.

     Bland förrätterna prövar vi getostterrin med sallad på spickeskinka för 85 kronor. Det är en trevlig sak, med en triangulärt inramad, särdeles mjuk och mild getost, som bryter fint mot den distinkta och salta skinkan. Och så lite igenkännbart grönt, samt balsamico. Enkelt och njutbart.

     Varmrätten stekt lamminnanlår med grön squash i svart olivsås för 180 är inte lika säkert sammansatt. Köttet i fina skivor är förvisso mört men hade gärna fått vara lite rödare. Såsen är en ganska trist sak, ungefär som en standardmässig brunsås, vilket inte hjälps upp av de hackade svarta oliverna i den. Potatiskakan är däremot både läcker och passande. Och så finns det en rekorderlig känsla av husmanskost över anrättningen, som det är lätt att uppskatta.

     Desserten crème brulée smaksatt med kanel kostar 55 och serveras med fina jordgubbar i egen liten skål. De har dessutom uppiggande sällskap av lite citrusgelé. Dock är själva bruléen inte så lyckad. Den är varm rakt igenom, och skorpan har knappast ens stelnat. Så ska det inte vara. I och för sig kan varje kök göra en miss, men det här är ändå lite slarvigt. Priset är i alla fall sansat.

     Men läget och utsikten förlåter en hel del, likaså de fina råvarorna. Till hösten ämnar krögarna öppna en lite finare krog i det angränsande konferenshotellet, och då får de allt skärpa sig lite.

Bong

Här är boken om mina tolv år som den hemliga krogrecensenten Bong i Sydsvenskan. Kom med bakom kulisserna på ett arbete som inte är så skilt från spioners. Ta reda på vad som rörde sig i den här recensentens huvud — för att inte tala om de många heta reaktionerna. Klicka på omslagsbilden för att se boken på Adlibris nätbokhandel.