Stefan Stenudd
Stefan Stenudd
Om mig


BONG
Väldigt hemlig krogrecensent

Hela historien

Krogrecensioner

Högst och lägst

Samtliga

Boken om Bong


Mina fackböcker
Klicka på bilden för att se boken på AdLibris nätbokhandel.










Mina romaner
Klicka på bilden för att se boken på AdLibris nätbokhandel.















Sultan Palace

November 2005
Krogrecension av Bong i Sydsvenskan


Lunch:
Sultan Palace
Bergsgatan 10, Malmö
BETYG: 3
PRISVÄRDE: UPP
MAT: -
DRYCK: -
SERVICE: NER
Rökning utanför ingången
Här serveras lunch och middag


Det är inte precis ett palats men en ymnig lokal, som tidigare huserat restaurangen Don Quijote. Ingången på hushörnet är pampig med sin breda stentrappa, dessutom finns sultanens palats såväl på krogens Disneyartade logotyp som på tavlor på väggarna. Fredags- och lördagskvällar är det magdans, något som säkert även sultanen unnade sig.

     De många borden har täckts med både blå och vita borddukar, golvet är parkett och väggarna spacklade i strukturformat vitt. Inte precis sprunget ur något designorakels hjärna, men trivsamt.

     Köket har växlat från föregångarens spanska till turkiskt, med en översvallande buffé som serveras både på lunchtid för 59 och kvällstid i utökat skick för 79. Därutöver finns en matsedel med en lång rad rätter — mer eller mindre turkiska, där huvudrätterna kostar mellan 79 för orientaliska köttbullar och 169 för grillad oxfilé. De har också en turkisk favoritmeny för 219 kronor, som innehåller hela tolv rätter.

     Vårt besök är på lunchen. Hela matsedeln är tillgänglig även då, men det är nog inte många av de talrika gästerna som väljer annat än den stora buffén för 59.

     Den är verkligen överdådig, med ett stort antal olika inslag av kallt och varmt i ett gytter av färger. Det kalla består framför allt av grönsaker i olika sallader och marinader, men här finns också en gräddig fetaost skuren i aptitligt triangulära skivor. Bland allt det gröna märks en lyckad sallad på brytbönor och rödkål, en balanserat örtsmaksatt tomatsallad, samt kokt broccoli och blomkål i bit.

     Några smakrika röror finns också, däribland en väldigt snäll tzatziki och en läcker röra med finstrimlad morot som framstående ingrediens. Sistnämnda är svår att sluta sleva i sig, fast den också har en viss kryddstyrka i sin botten. Såväl de gröna som svarta oliverna är marinerade.

     Buffén har även en soppa — tomat med ris — som utgör en uppfriskande mellanakt före köttet, men den gör annars inget djupare intryck. Vi tycker att den är lite blaskig.

     Varmrätterna gör ett blandat intryck på oss. Där är inte smakerna lika karakteristiska och intresseväckande.

     De orientaliska köttbullarna har i och för sig en komplexitet i sin kryddning, som man gärna utforskar grundligt, medan den gröna paprikan fylld med köttfärs och ris är ganska platt trots sin runda form. De lagom tjocka skivorna av fläskkarré [OBS: Fel! Ska vara lamm. Sultan Palace serverar inget fläskkött.] är saftiga men kunde gott ha kryddats lite vildare. Den ugnsgrillade kycklingen i bitar med vackert gyllenbrunt skinn gör större intryck på ögat än på gommen.

     Det vita brödet som ingår till maten är inte särskilt intressant, mest luft faktiskt. Det skulle också tjäna på att ha en spänstigare yta i stället för denna genomgående mjukhet som avslöjar att det är långt ifrån nybakat.

     Matens rikedom överträffas inte av dess smaker. Mycket är gott, kanske framför allt beroende på råvarornas egen natur och den pikanta kryddning som i synnerhet kommit det kallskurna till del. En hel del annat — särskilt varmrätterna — känns mindre fullgånget, som om kryddor och inspiration sinade dessförinnan.

     Krogen har fullständiga rättigheter, men om man på lunchen vill nöja sig med mineralvatten visar det sig vara kolsyrat vatten från sprutmoj, som kostar så mycket som 29 kronor på 40-centilitersglas.

     Och så är servicen så där lagom inbjudande. Vår kypare är så brysk och otålig i tonen att det ligger på gränsen till oförskämdhet. Servitrisen, som ibland betjänar oss, har en mildare ton men verkar måttligt intresserad hon också. De skulle nog tjäna på att skippa bordsserveringen, som i alla fall inte innebär särskilt mycket när man äter buffén, och i stället sköta beställningarna vid bardisken. Den är förresten förvånande liten för denna tilltagna restauranglokal.

Bong



© Stefan Stenudd

Berättelsen om Bong




Ny bok:

Homo rudis och världens uppkomst, av Stefan Stenudd.

Homo rudis och världens uppkomst

Arkaiska tankemönster i skapelsemyterna
Efter 30 år är jag äntligen klar med min bok om skapelsemyter. Det har varit en så fascinerande resa att omvägarna blev många. Men här är den. Klicka på bilden för att se den på AdLibris nätbokhandel.

Boken om Bong

Bong — tolv år som hemlig krogrecensent, av Stefan Stenudd.
Bong — Tolv år som hemlig krogrecensent

Här är boken om mina tolv år som den hemliga krogrecensenten Bong i Sydsvenskan. Kom med bakom kulisserna på ett arbete som inte är så skilt från spioners. Ta reda på vad som rörde sig i den här recensentens huvud — för att inte tala om de många heta reaktionerna. Klicka på omslagsbilden för att se boken på Adlibris nätbokhandel.