Gyllene Tider reunited I

et är tio år sedan popbandet Gyllene Tider fick skivkontrakt och deras omfattande karriär inleddes. Det firades i Halmstad med tårta och deras första konsertframträdande på 5 år. Samtidigt släpptes samlingsskivan "Instant hits".

     Att Gyllene Tider inte bara är historia visade sig denna sommar då låten "Sommartider" åter släpptes ut på singel och sålde så väl att den fått ännu en guldskiva — 7 år efter att den första gången kom ut. På Roxettes konsertturné har publiken vid varje spelning inte ropat på "The Look" utan på just "Sommartider".

     Egentligen började Gyllene Tiders historia 1976 då Per Gessle och Mats Persson träffades och under namnet Grape Rock spelade in låtar på kassetter, som de skickade till radio och tidningar. Två år senare bildade de bandet Gyllene Tider och producerade själva en EP.

     De skickade den till samtliga landets skivbolag och fick tre svar — två stencilerade refuseringsbrev och ett snabbt kontrakt med Kjell Andersson på EMI. 1980 släpptes en singel med låten "Flickorna på TV2" på B-sidan. Strax var Gyllene Tider idoler.

     — Jag var 17 år när jag fick min första guldskiva, säger basisten Anders Herrlin. Det är först efteråt jag har förstått att det här var ohyggligt stort.

     Första LP:n sålde 170 000 exemplar, den andra 370 000.

    På en film om bandet sa Per på skoj trummisen Mikael Anderssons telefonnummer. De lade pipljud över hans röst, men ungdomar kunde läsa på läpparna och ringde ideligen i över ett års tid. Andra fans sov i deras trappuppgångar, stal deras brevlådor.

     — Jag blev lite folkskygg av att aldrig få vara ifred, berättar Mikael Andersson.

     — Privatlivet krympte tills det var ingenting kvar, bekräftar Mats Persson, som spelade gitarr.

     — Jag var 17 år och blev popidol med en gång, säger klaviaturspelaren Göran Fritzson. Jag förlorade nog en massa kompisar som jag helt enkelt inte hade tid med. Gyllene Tider var så häftigt och jag snöade in på det.

     Bandet gav sig ut på tumultartade turnéer i folkparkerna. 1980 gav de 130 konserter, året därpå 118. De flesta spelningarna gav överväldigande publikrekord.

     Midsommaraftonen 1981 spelade de på Kristianopels nöjesplats Masten. Parkledningen hade väntat sig en publik på 2000 personer men över 5000 kom och ville in. När trycket vid ingångarna blev för stort slog de upp grindarna till bilinfarterna. Besökarna vällde in, många föll omkull och tre personer trampades ihjäl.

     Den stora Gyllene-vågen bedarrade snart. Tredje LP:n sålde hälften av vad den andra gjort och bandet drog ner på turnerandet. I början på 1983 ryckte fyra av de fem medlemmarna in i lumpen och fast de fick frisedel efter några månader hade deras entusiasm hunnit lägga sig.

    De försökte sig på en internationell karriär och spelade in en LP på engelska, som inte kom någon vart. Då tyckte basisten Anders Herrlin att det var dags att lägga av och bandet upplöstes.

     — Vi kunde ju inte bli större i Sverige, säger Mikael Andersson. Man kan ju inte spela i ett band bara för att man inte kan något annat. Vi slutade med hedern i behåll.

     Anders Herrlin tycker att deras tidigaste låtar är bäst. Första och tredje LP:n är han fortfarande nöjd med.

     — Alla musiker man stöter på säger: Okey, det var inte min påse — men det var bra.

     Parallellt med Gyllene Tiders framgångar rönte Stockholmsbandet Noice stor uppmärksamhet. Expressen ordnade en omröstning om vilket av de två banden som var populärast. Gyllene Tider vann en knapp seger.

     — Noice var ett riktigt fjantband, säger Anders. De lät skit.

     Klaviaturspelaren Göran Fritzson håller med.

    — Vi var bättre! Vi var ett jävligt bra band när vi höll på.

     Sedan det definitiva uppbrottet 1985 har bandmedlemmarna gått skilda vägar. Per Gessle gjorde ett par soloskivor, som inte gjorde alltför mycket väsen om sig, och sedan satte han igång Roxette — vilket tidigare varit namnet på Gyllene Tider när de försökt lansera sig utomlands — och det har gått betydligt bättre.

     I Roxette medverkar också Anders Herrlin, som dessutom medverkar på flera andra musikers skivor — till exempel Ulf Lundells och Wilmer X nya LP-skivor. Mikael Andersson har också fortsatt inom musiken. Han spelar med Husbands i Halmstad — fast han numera bor i Stockholm — och ska i höst ut med Niklas Strömstedt på turné.

     Göran Fritzson är scanneroperatör på Offset Repro i Halmstad. Han hanterar bilder med datateknik, ett intresse som vaknade hos honom samtidigt som Gyllene Tiders genombrott kom. På sistone har han också börjat spela med Janne Bark, som gifte sig och flyttade till Halmstad. De har en kvartett, som gör både covers och låtar av Janne Bark. Under hösten ska de börja spela ute i Halmstad.

     Mats Persson har en inspelningsstudio tillsammans med Per Gessle. I övrigt arbetar han som rampmedarbetare på Linjeflyg.

     — Jag är en sådan människa som behöver ett fast jobb, säger han. Gyllene Tider är som ett förgyllt minne, men jag saknar det inte.

     Inför födelsedagskvällens spelning hade bandet endast repeterat som hastigast, samma dag.

     — De gamla låtarna sitter i ryggen, säger Per Gessle före konserten. Vi ska bara komma överens om någon spelordning.