Py Bäckman

Skivans titel gör klart att Py Bäckman inte väjer för det romantiska. Inte nog med att sångtexterna ofta är oputsat sentimentala, de föregås också allihop i textbladet av små introduktioner — minst lika svulstiga de. Fast hon inte är en bländande poet tränger hennes känsla och hängivenhet igenom.

     De ibland klumpigt lyriska skrivningarna för kärleken, smärtan, längtan och hoppfullheten, får just genom det ofullgångna en mänsklig gestalt. De blir faktiskt trovärdigare av att inte vara alltigenom raffinerade.

     Ändå är det en smula berg- och dalbana över skivan. Sångerna är ganska konventionellt arrangerade, med vänliga ord skulle man kalla det tidlöst, och somliga fyller inte riktigt ut sin plats på skivan. Andra träder fram: "Förlorat paradis" är en härlig ballad, där textrader och melodi ger varandra stöd. "Stal du en dröm idag, så stjäl någon annan din — i morgon", sjunger Py med den innerlighet som väcks endast av sköna sånger.