Simply Red

Den ojämförligt största tillgången i det engelska bandet Simply Red är tveklöst sångaren Mick Hucknall. Hans röst är fascinerande, men han gör allt sämre bruk av den.

     Deras debutalbum "Picture Book" svävade mellan soul och stillsam jazz, mellan visa och rockballad, Hucknalls röst steg fram med enträgenhet och inlevelse. Sedan har det dalat genom skivorna, fram till denna den fjärde.

     Simply Red framför alltmer enahanda poplåtar, som kanske gungar lite, kanske väcker ett och annat sentimentalt leende, men framför allt sjunker djupare ner i det intetsägande.

     Det är speciellt sorgligt som de stundtals har bevisat sig vara förmögna mycket mer. I stället för sånger med en glödgad behärskning, när de varit som bäst, framför de nu en bekväm soppa kokad på tidigare framgångar.